|
|
Om upphovsmannarättens historiaI lag bestyrkt upphovsmannarätt fanns över huvudtaget inte förrän 1710. Då stiftade England en lag som känns vid namn "Statute of Anne". Huvudinnehållet i lagen var just att ge en författare rätt till att bestämma om publiceringen av sina verk - vi talar om böcker i det här skedet - och också förtjäna på dem. Alltså rätten att framställa kopior - därav termen copyright. Redan antikens författare var måna om sin rätt att nämnas som författare till sina skrifter. Men någon ekonomisk fråga var det inte på den tiden. Då, och genom hela medeltiden, var kopierandet av böcker ett tidskrävande handarbete som krävde en läs- och skrivkunnig skribent, för att inte tala om de 10 kor vars skinn behövdes för att producera en enda bok. Så det är uppenbart att själva författandet av originalet inte hade lika stor andel av kopians produkionskostnader. Därför var det Gutenbergs tryckpress som gjorde frågan om upphovsmannarätt aktuell. Även då tog det tid innan både trycktekniken och läskonsten spridit sig tillräckligt för att frågan skulle få tillräcklig betydelse. Innan själva lagen om upphovsmannarätt fanns det dock andra lagar som begränsade boktryckandet. Inom det borgerliga samhällssystemet var boktryckandet ett av det yrken som bara vissa fick rätt till. Och därutöver hade sensurlagarna en även större inverkan på vad som överhuvudtaget fick publiceras. Även i Finland var sensurlagarna en slags föregångare till senare upphovsmannarättslagar. Men med tiden spred sig fenomenet som redan då kändes vid namnet piratkopia. Och England var alltså först i att i lag erkänna författarens fulla rätt till sitt verk. Nånting som förlaggarna kanske hade velat se annorlunda - tidigare hade man nämligen i England haft en lag enligt vilken endast publicerade verk njöt ett visst skydd i och med att de var registrerade och licenserade av staten. Detta underströk naturligtvis just förläggarens betydelse. Det unga USA följde i slutet av 1700-talet efter Englands modell. I Frankrike kom upphovsmannarätten med i bilden - som så mycket annat - i samband med revolutionen. I den franska traditionen har rätten att bli erkänd som författare till sina verk varit mer framstående, medan brittiska lagarna först koncentrerade sig på rätten till ekonomisk nytta. I Finland fick vi vår första lag i området 1880 och en ny omgång 1927. Den nuvarande lagen är stiftad 1961, och har uppdaterats tätt under senare år. Som sagt snuddade en sensurlag från 1829 vid samma frågor. Situationen idagUnder sin långa historia har upphovsmannarätten format sig till att skydda tre områden på upphovsmannens sida. Men man kan också se upphovsmannalagarna som en viss garant för konsumentens rättigheter. Speciellt i USA förklarade senaten den nya lagen med att det är till samhällets fördel att det för författaren är lönsamt att publicera sina verk och ideer. En upphovsman har först och främst rätt att bli erkänd som författare till sitt verk. Den rätt som antikens lärda frågade efter är klart bestyrkt i lagen, den tillfaller upphovsmannen automatiskt och kan inte fråntas eller skänkas vidare. En liknande rätt är rätten att bestämma om hur ett verk framförs eller publiceras. Enligt lagen får det inte vara "så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes". Och sist men inte minst, rätten att bestämma över framställandet av kopior. Detta gäller alltså både rätten till ekonomisk nytta, men också bestämmanderätt över huruvida verket över huvudtaget skall publiceras. Denna rätt kan upphovsmannen i praktiken ofta sälja till ett förlag, eller anlita en ombudsman - såsom Teosto - för att bevaka denna rätt. Till lagen hör att upphovsmannen får sina rätter automatiskt - då han skapat sitt verk. Ingen registrering eller meddelande krävs för att kräva sin rätt. Och vissa rätter kan han alltså inte ens avsäga sig. Däremot har det på senare tid blivit en intressant fråga vad som är "skapande av ett verk" - allt som skrivs anses inte automatiskt innehålla något skapande. Men denna fråga skall vi inte gå in på här. Men därtill är det alltså värt att nämna att konsumenten också får sina rättigheter. När man väl köpt sin kopia av ett publicerat verk, så har upphovsmannen inte längre rätt att bestämma över hur man "förbrukar" sitt köp. Det vill säga du får läsa din bok, eller sjunga dina sånger, så mycket du vill. (I samband med sånger och körer bör vi dock påminna om att upphovsmannen har alltså rätt att vaka över att hans verk inte framförs på ett sätt som "kränker hans egenart".) Detta kan kännas som en självklarhet för oss, men före stiftandet av de första upphovsmannarättslagarna var dessa frågor inte alls så enkla som idag. En blick in i framtidenSlutligen kan det vara värt att blicka mot framtiden litet. Först under kopieringsmaskinens utveckling, och nu speciellt i samband med datorer och Internet så har upphovsmannarättsfrågor aktualiserats på ett nytt sätt. Kopiering på eget initiativ har blivit avsevärt lättare än förut. Dessutom har upphovsmannen ändrat gestalt från en ensam lyriker sittande vid sitt skrivbord till filmbolag med flera hundra deltagare och verk som innehåller text, musik bild, levande bild och vem vet vad. Lagstiftaren har relativt bra lyckats följa med utvecklingen av nya typer av "verk", inte minst bör nämnas dataprogram som anses vara (konst)verk och njuter samma uphovsmannarättskydd som till exempel sånger. Däremot har man svårt att få bukt med hur lätt det är att sprida kopior över Internet. Tekniskt sätt är det helt enkelt för lätt att kopiera allt om kan överföras i digitalt format, och över Internet kan man göra det snabbt och billigt även över långa distanser. Många menar (och önskar) att detta slutligen - möjligen efter en lång och bitter strid - kommer att leda till att upphovsmannarättslagar måste hävas, eftersom möjlighet att kontrollera att de efterföljs är tekniskt omöjligt. Efter att ha skrivit denna artikel kan jag själv inte längre hålla med om denna åsikt. Det är helt klart att upphovsmannarättslagarna står inför förändringar - möjligen stora sådana. Men vi måste komma ihåg att det var just under motsvarande utveckling som de kom till! Det vore konsekvent att tro att de kommer att styrkas istället för att upphävas. Läs mera om upphovsmannarätt och att skaffa noter på laglig väg:
|